Följ Astma- och Allergiförbundet

10 miljoner till allergiforskare för att täppa till kunskapsluckor

Pressmeddelande   •   Nov 11, 2020 08:00 CET

Bild på barn med en stor skål framför sig. Källa: Unsplash

Runt en tiondel av alla barn i Sverige beräknas ha någon form av matallergi eller matöverkänslighet– något som påverkar barnens och deras familjers vardag stort. Samtidigt är kunskaperna om matallergier hos barn fortfarande låga.

Nu lägger Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond 10 miljoner kronor på en unik forskningssatsning, där föräldrar till matallergiska barn hjälpt till att hitta kunskapsluckor som det behövs mer forskning om.

– Det känns fantastiskt bra och angeläget att vi kan göra den här satsningen på ny kunskap. Den kommer förhoppningsvis att göra stor skillnad för många barn och deras familjer, säger Robert Hejdenberg, ordförande i Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond.

En stor andel av alla barn har matallergier- kunskap saknas

En stor del av alla barn – cirka 7–12 procent – har idag matallergi eller matöverkänslighet av något slag. För en del handlar det om besvär som magsmärtor, hudutslag eller astma, medan andra riskerar svåra symptom i form av allvarliga allergiska reaktioner och akutbesök på sjukhus.

Men trots att allergierna påverkar vardagen för så många barn och deras föräldrar saknas fortfarande mycket kunskap, både om mekanismerna bakom och hur det är att leva med dem.

–Den här satsningen utgår från de utmaningar som barn med allergi och deras familjer upplever varje dag – och den stress och oro som följer av det. Många föräldrar lägger mycket tid och arbete på att planera så att deras barn inte ska få i sig något de inte tål, vare sig barnen är hemma eller i skolan, hos kompisar eller på restaurang, säger Robert Hejdenberg.

Föräldrars behov har lett till att identifiera kunskapsluckor

Cirka 1 000 föräldrar till matallergiska barn har i en enkätundersökning svarat på var de upplever att det saknas mest kunskap. En referensgrupp med föräldrar och vårdpersonal har sedan tagit reda på vilka frågor det saknas forskning om och utifrån det identifierat tio olika kunskapsluckor.

En av forskarna som nu får forskningspengar är Catarina Almqvist Malmros, professor i klinisk epidemiologi vid Karolinska Institutet och barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Hennes forskningsprojekt handlar om att undersöka sambandet mellan matallergier och oro hos barn och deras föräldrar, hur matallergier eventuellt kan påverka socioekonomiska faktorer som inkomst och utbildning – och vad detta i så fall kan bero på.

– Jag tycker att det är fantastiskt att Astma- och Allergiförbundet satsar på Kunskapsluckor. Matallergi hos barn är väldigt vanligt och en stor börda för vården, bland annat till följd av många akutbesök. Dessutom påverkar matallergierna ofta livskvalitet och psykisk hälsa både hos föräldrar och hos barnen själva. Men det finns inte så mycket forskning om det – och det vill vi göra något åt, säger Catarina Almqvist Malmros.

Första gången patientnära forskning görs på det här sättet

Det är första gången en forskningssatsning som handlar om att undersöka vetenskapliga kunskapsluckor görs på det här sättet i Sverige. Metoden har dock med stor framgång använts i bland annat Storbritannien. Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond vill nu lyfta över konceptet med patientnära forskning – där patienternas erfarenheter tas tillvara i större utsträckning – även hit.

–Kunskapsluckor är en unik satsning, där vi har lyssnat på vad patienterna upplever är viktigt att undersöka. Målet är att se till så att forskningen vi finansierar gör så stor nytta som möjligt i vardagen för alla barn och familjer som lever med matallergi, säger Robert Hejdenberg.

Fakta: 

Här är 10 kunskapsluckor där det behövs mer forskning:

1) Hur kan kunskapsöverföringen om allergisjukdom förbättras till skolan/förskola, restaurangbranschen/livsmedelsbranschen samt till sjukvården?

2) Hur påverkas familjen psykiskt, socialt och ekonomiskt av att ha barn med matallergi?

3) Hur påverkas kroppen psykiskt och fysisk av allergier?

4) Hur kan matallergi behandlas?

5) Vad är det som påverkar om allergi avtar med ålder eller inte hos barn?

6) Hur påverkar närmiljön utvecklandet av matallergi hos barn?

7) Hur påverkar tillgänglighet och möjlighet att få läkarkontakt vid behandlingen av barn med matallergi?

8) Vilken effekt har en bättre livsmedelsmärkning för matallergier?

9) Finns det en koppling mellan ständiga reaktioner och minskat immunförsvar?

10) Har mammans diet under graviditet någon påverkan på barnets eventuella matallergi?

Det här forskarna har nu fått 9,77 miljoner kronor att dela på i forskningsanslag:

Catarina Almqvist Malmros, 3,15 miljoner kronor till det fyraåriga projektet ”Födoämnesallergier och stress hos föräldrar och barn – arv och miljö” (Kunskapslucka 2)

Inger Kull, 600 000 kronor till det tvååriga projektet ”Att leva med svår matallergi som ung vuxen (12–22 år)” (Kunskapslucka 3)

Caroline Nilsson, 3 miljoner kronor till det treåriga projektet ”Nya metoder för analys och behandling vid pediatrisk Eosinofil esofagit” (Kunskapslucka 4)

Anna Sandin, 2,07 miljoner kronor till det treåriga projektet ”Lokala miljöfaktorers påverkan på salivens bakterier, fettsyror och immunologi, för möjlighet till prediktion och prevention av matallergi” (Kunskapslucka 6)

Eva Sverremark Ekström, 950 000 kronor till det femåriga projektet ”Immunologiska mekanismer vid jordnötsallergi hos små barn” (Kunskapslucka 6)

Astma- och Allergiförbundet  är en medlemsorganisation som jobbar för friskare och tryggare liv för alla med astma, allergi, eksem eller annan överkänslighet.