Följ Astma- och Allergiförbundet

Snart finns inga allergiläkare kvar för att behandla de svårast sjuka

Pressmeddelande   •   Apr 12, 2007 13:21 CEST

Svensk sjukvård har inte anpassat sig till behovet av diagnos och behandling av allergisjukdomar. Snart är det för sent att med rimliga kostnader vända utvecklingen, skriver bland andra Ingalill Bjöörn, ordförande för Astma- och allergiförbundet.

Snart finns det inga allergiläkare som kan behandla de svårast sjuka astma- och allergipatienterna, och sprida sin kunskap vidare till allmänläkarna. Medelåldern bland allergispecialisterna är 55 år, hälften av dem går i pension inom fem år.

Nu måste det göras storsatsningar, framför allt inom vården. Beräkningar tyder på att enbart astma kostar det svenska samhället 7 miljarder kronor per år och de allergiska sjukdomarna totalt minst 10 miljarder kronor. Kostnaderna är i nivå med dem för andra stora folksjukdomar som stroke och diabetes. Trots det saknas i dag, drygt 15 år efter den statliga allergiutredningen, trovärdig beredskap för hur patienter med allergisjukdomar ska få adekvat sjukvård i framtiden.

Det som gör situationen svår är att antalet verksamma allergiläkare inom en snar framtid kommer att halveras. Norr om Dalälven finns det i dag endast fem verksamma barnallergologer. Andelen barn med astma är lika stor som summan av alla andra handikappande sjukdomar hos barn. Ändå har vidareutbildningen till specialistläkare i allergologi nästan helt avstannat.

Specialistutbildningen i Sverige liksom inom EU är minst fem år, det är alltså nu utbildningen av nya allergologer måste starta. Bristen på specialistkompetens inom området försvagar hela vårdkedjan för människor med allergiska sjukdomar.

Men allt är inte mörkt inom allergivården. Inom några landsting finns centrum med hög kompetens inom vård, utbildning och forskning från vilka en nationell nysatsning kan utgå. I ett utvecklingsarbete som tar sin utgångspunkt i dessa goda exempel vill Astma- och allergiförbundet lägga tonvikten på den geografiska jämlikheten. I varje län måste det finnas ett kliniskt allergicentrum, som kan ta hand om patienter med svår allergi/överkänslighet och/eller med allergi i flera organ. På varje större vårdcentral måste det finnas en astma- och allergimottagning i enlighet med de kriterier som anges i Socialstyrelsens Astma/ KOL -dokument.

Allergisjukdomarna är och kommer långsiktigt att vara ett av de största folkhälsoproblemen.

Svensk sjukvård har inte anpassat sig till behovet av diagnos och behandling av allergisjukdomar. Primärvården ska utgöra basen i vården av patienter med allergisjukdom men överföringen av kompetens och samverkan mellan specialist- och primärvården brister och stora patientgrupper riskerar därmed att i framtiden stå utanför ett strukturerat och kvalificerat omhändertagande.

Snart är det för sent att med rimliga kostnader vända utvecklingen, eftersom det inte kommer att finnas tillräckligt med specialister ens för att klara utbildningen av yngre kollegor. Det är positivt att Socialstyrelsen nyligen antagit nationella riktlinjer för vården av människor med astma, men riktlinjerna blir meningslösa om det inte finns kompetenta läkare, sjuksköterskor, dietister, sjukgymnaster med flera som kan genomföra dem.

Regeringen och Socialstyrelsen måste ta sitt fulla ansvar. Det som krävs är att hela vårdkedjan stärks vilket inkluderar specialmottagningar inom primärvård, allergicenter på landstingsnivå samt utbildning och forskning vid universiteten. Vi måste planera för en framtid där mer än 1,5 miljoner av befolkningen har någon allergisjukdom.

Astma- och allergiförbundet kräver att Sveriges landsting ger oss svar på följande frågor:
Vilken planering finns inom landstingen för att täcka det nuvarande och kommande behovet av läkare och annan personal inom allergivården?
Hur avser landstingen uppfylla de kriterier för astma-allergi- KOL -mottagningar som fastställs i Socialstyrelsens nationella riktlinjer?

Ingalill Bjöörn, Mats Arne, Monika Arvidsson, Helene Axfors Olsson, Inger Kull, Ronny Larsson, Olle Löwhagen, Annika Nilsson, Jenny van Odijk, Mona Palmqvist, Lotta Rinné-Ljungkvist


Ingalill Bjöörn
ordförande Astma- och allergiförbundet.

Mats Arne
sjukgymnast, Legitimerade sjukgymnasters riksförbund.

Monika Arvidsson
vuxenallergolog, Svenska föreningen för allergologi.

Helene Axfors Olsson
barnallergolog, Svenska barnläkarföreningens sektion för barn- och ungdomsallergologi.

Inger Kull
allergisjuksköterska, Astma- och allergisjuksköterskeföreningen.

Ronny Larsson
distriktsläkare, Svensk förening för allmänmedicin och Svenska nätverket för astma/KOL- och allergiintresserade allmänläkare.

Olle Löwhagen
professor, vuxenallergolog, Svensk specialitetsförening för allergisjukdomar.

Annika Nilsson
förbundsstyrelseledamot, Astma- och allergiförbundet.

Jenny van Odijk
dietist, Dietisternas riksförbund.

Mona Palmqvist
vuxenallergolog, Svenska föreningen för allergologi.

Lotta Rinné-Ljungkvist
allergisjuksköterska, Astma- och allergisjuksköterskeföreningen.


--------------------------------------------------------------------------------
Astma- och allergiförbundet
http://www.astmaoallergiforbundet.se/pressrum/